Om tro

Vad tror man i en kyrka?

Inte stöpta i samma form, men en gemensam kärna

Alla kyrkor tror inte exakt likadant, helt enkelt därför att människor är olika och inte bör stöpas i samma form. En kyrka är ingen andlig diktatur, därför tror och tänker medlemmar inom en och samma kyrka också litet olika. Vi tror att det finns ett värde i det.

Pröva allt. Ta vara på det som är bra.
Första Thessalonikerbrevet kap. 5, vers 21, Nya testamentet i Bibeln

Låt din egen tro vara en sak mellan dig och Gud.
Romarbrevet kap. 14, vers 22, Nya testamentet i Bibeln

Detta innebär dock inte att man kan tro litet hur som helst eller att det inte finns några riktlinjer för tron. Alla kyrkor samlas runt en gemensam kärna av det mest grundläggande i Bibeln:

Vi tror att det finns en skapare

Vetenskapen kan hjälpa oss att hitta svaren på frågan hur allt blev till. Tron kan hjälpa oss att hitta svaret på frågan varför allt finns. Vi tror på att någon ”startade klockan” och att det finns ett syfte med hela tillvaron. Bibeln menar att det finns en Skapare bakom allt det vi kan se. – En Gud som är personlig och varm, som planerar och agerar i förhållande till sin Skapelse – och som alltså är något mer än bara en ”högre kraft”.

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord…och Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss.”
Första Moseboken kap. 1, vers 1 och vers 26, Gamla testamentet i Bibeln

Vi tror på varje människas värde

Eftersom Gud är en kärleksfull person vill han dela livet med andra personer. Han skapade därför människan som en fri individ. Men människans fria vilja var ett gigantiskt risktagande. Möjligheten att människorna började handla destruktivt och skadade skapelsen och varandra lurade som ett svart moln…

Himlen är Herrens. Men jorden gav han åt människorna.
Psaltaren 115, vers 16, Gamla testamentet i Bibeln

Människan fick gåvan att finnas och leva i Guds skapelse. Eftersom hon är en intelligent varelse, som kan tänka och planera fritt, har hon en unik roll. Människan är därför också farlig! När hon agerar utan att vara driven av samma värden som driver Gud i hans handlande, dvs. kärlek, omsorg, rättvisa, trofasthet och liknande, blir konsekvenserna ödesdigra. Människan är den enda varelse som hotar att utplåna allt liv på den här planeten! Eftersom varje individ är en del av mänskligheten har vi alla del i bortvändheten från det goda och i människans skuld mot Skaparen och Skapelsen.

Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg.
Profeten Jesaja kap. 53, vers 6, Gamla testamentet i Bibeln

Inför Guds ögon blev jorden alltmer fördärvad och uppfylld av våld.
Första Moseboken kap. 6, vers 11, Gamla testamentet i Bibeln

Bibeln svarar alltså både på frågan varifrån allt det goda och vackra kommer och – åtminstone delvis – på frågan varför lidande och ondska kan finnas i en så underbar värld. Människan som fått förtroendet att förvalta Skapelsen förmår så mycket gott – och så mycket ont. Men hennes personliga värde bestäms inte av hennes åstadkommanden. Hennes personliga värde kommer av att hon är planerad, skapad och älskad av Gud. Därför har alla människor lika värde.

Människan är en moralisk varelse, som kan reflektera över sina gärningar. Möjligheten att komma till besinning, vända åter och börja om finns där, på grund av Guds förlåtande sinnelag. Läs gärna Jesu liknelse om den förlorade sonen och den kärleksfulla pappan i Lukas evangelium kapitel 15 i Nya testamentet. Gud säger sig ha en speciell omsorg om att föra tillbaks människor som hamnat fel och havererat i tillvaron.

Jag säger er: ”På samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.”
Jesus, i Lukas evangelium kap. 15, vers 7, Nya testamentet i Bibeln.

Eftersom Gud har satt igång hela skapelsen är han också ytterst ansvarig för att ställa dem till svars som kränker rättfärdigheten och andra medvarelser. Gud strävar efter att återställa rättvisevågen, när den bringats ur balans. Men han vill samtidigt inte att människor ska förgås. Därför söker han så länge han någonsin kan att hitta andra vägar än dom och straff för att komma till rätta med människor som förstör sitt och andras liv.

Skulle jag önska den gudlöses död? säger Herren Gud. Skulle jag inte hellre se att han upphörde med sina onda gärningar och fick leva?
Profeten Hesekiel kap. 18, vers 23, Gamla testamentet i Bibeln

Vi tror att bibeln är Guds ord skrivet av vanliga människor

Eftersom Gud är en person och människorna också är personer, är det mycket logiskt att tänka sig att Gud under historiens gång har försökt att kommunicera med människan. Eftersom Gud är så mycket större och rör sig på en så mycket högre nivå än vi, måste han hitta ett sätt att sänka sig ner och kommunicera på vår nivå. Därför har han uppmanat vanliga människor från olika tidsepoker (från bronsåldern till antiken) att skriva litteratur som på ett särskilt sätt har inspirerats och beskyddats av hans Ande. Vi tror att Bibeln (Gamla och Nya testamentet) är Guds ”kommuniké” till mänskligheten.

Drivna av Helig Ande har människor talat ord från Gud.
Andra Petrusbrevet kap. 1, vers 21, Nya testamentet i Bibeln

”Bibel” är grekiska och betyder ”boksamling”, ”bibliotek”. Bibeln är nämligen inte en bok utan många. Den har två huvuddelar: Gamla testamentet som skrevs före Jesu tid och Nya testamentet som skrevs under det första århundradet av vår tideräkning. Här skriver kungar och drottningar, statsmän och beduiner, läkare och teologer, fiskare och herdar, lärda och olärda, gamla och unga, om livets kamp och frågor, och om Gudsmöten, livsvisdom och etik. Här finns alltifrån kärlekspoesi, familjedramas och personliga brev till framtids- förutsägelser, tillfälliga samhällslagar och kulturanpassade religiösa ritualer. Tillsammans ger dessa olika litterära uttryck, skrivna av verkliga människor i historien – varsamt tolkade och tillämpade – den kunskap vi behöver om Gud, livet och oss själva.

De heliga skrifterna; de förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus. Varje bok i Skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar…
Andra Timotheosbrevet kap. 3, vers 15 och 16, Nya testamentet i Bibeln

Summan av ditt ord är sanning. Dina rättfärdiga lagar består för evigt.
Psaltaren 119, vers 160, Gamla testamentet i Bibeln

Bibeln är Guds ord som landat i verkliga människors liv och kamp, mitt i verkliga historiska och kulturella situationer. Den speglar både Guds tankar om människan och världen och människans tankar om Gud och världen. I Bibeln möts det gudomliga och det mänskliga. Den bär doft av himmel och jord. Bibelns vishetsskatter tål att tolkas och tillämpas på nytt om och om igen i nya människors liv och i nya samhällsituationer och kulturer. I sin tids- och kulturanpassade form gömmer den tidlösa och universella sanningar till hela mänskligheten. Men Bibelns Gud nöjde sig inte med att förmedla brev till oss genom mänskliga ombud – han knackade också själv på vår dörr!

Vi tror att Gud vill identifiera sig med oss

Att skapa människan – inte som en robot, utan som en varelse med fri vilja, var ett vågstycke som kunde få stora lidanden som följd. Gud var naturligtvis inte omedveten om riskerna. Han behövde en garanti för återupprättelse, ifall människan gav sig ut på ondskans gungfly och började sjunka. Om människan begick myteri, måste Guds upprättelseplan träda in.

Att vi människor, med den begränsade erfarenhet och kunskap vi har, kastas in i en värld, där gott och ont, rätt och fel, tro och otro, kärlek och egoism pockar på vår uppmärksamhet både inifrån, från vårt eget inre, och utifrån, från omvärlden – i en enda röra – innebär en oerhörd påfrestning och utmaning. Det mänskliga livet är minst sagt utsatt. Och Gud, vår Skapare, ville dela denna utsatthet med oss för att bättre kunna hjälpa oss.

Han lät sig därför födas utan biologisk far som barn, utan kärnfamilj som vuxen, utan rikedom och social status, utan politisk makt och rikedom. Han upplevde allt ifrån oförstående föräldrar, svekfulla vänner till hunger, törst, flyktingskap, tortyr och justitiemord. Samtidigt tog han på sig skuldbördan för människors alla misslyckade val och missriktade tankar, ord, känslor, attityder och handlingar. Jesus var Gud född som människa, som delade våra lidanden, vår skam, våra misslyckanden, vår utsatthet och vår död. Han smakade livets och dödens orättvisor och han korsfästes med mänsklighetens skuld klibbande vid sin slagna kropp.

Knappast vill någon dö för en rättfärdig – kanske går någon i döden för en som är god. Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
Romarbrevet kap. 5, vers 7 och 8, Nya testamentet i Bibeln

Läs gärna de fyra olika berättelserna om Jesus som finns bevarade i Nya testamentet. De kallas evangelier och är skrivna av ögonvittnen och dåtida forskare. Böckerna är korta och heter Matteus, Markus, Lukas och Johannes. (Matteus skriver för judar och betonar Jesu judiskhet och bevisar med hjälp av citat från Gamla testamentet att Jesus var den väntade Messias. Markus skrev för romerska läsare och beskriver hur Jesus uträttade storverk och segrade mot ondskan var han än drog fram. Han skildrar honom som en djärv hjälte. Lukas som var medicinare och humanist, beskriver Jesu intellektuella och humanistiska sida. Han vill visa Jesu plats i mänsklighetens historia. Och Johannes ger en fördjupad förståelse om vem Jesus är, för dem som redan tror.)

Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.
Johannes evangelium kap. 1, vers 18, Nya testamentet i Bibeln

Jesus levde för 2000 år sedan. Han kom från en obetydlig avkrok i ett litet, ockuperat land. Han var en fattig arbetare, utan politisk makt och han skrev inte en enda pamflett själv. Trots det är han den historiska person som influerat och influerar flest människor i vår värld.

Vi tror på kärlekens seger

Guds kärleksfulla planer och tankar för människan krossades, när ondskan trängde in och människan började roffa åt sig och utnyttja andra. Själva Skapelsen stördes i sin grund när andra lagar började råda. Bibeln säger att Skapelsen sörjer. Men det finns ett hopp!

När Jesus gick till det yttersta i att handla i kärlek, då ondskan ansatte honom som värst, började ondskans grepp om människan och Skapelsen att brytas. Det var en försmak av den seger som en gång ska komma. Bibeln visar att Gud inte har tappat greppet om världen även om han leasat ut den till människorna på ganska lång tid. En dag tänker han sätta punkt för friheten att välja fel. Han kommer att upprätta sitt rike, där världen styrs efter hans kärleks lagar, där rättvisa råder och ingen gör den andre ont. Då får plågade människor vila ut och det goda som vi inte lyckades förverkliga i det här livet, får vi möjlighet att förverkliga där. Det blir en Guds och mänsklighetens totala revansch mot det onda.

Vill du vara med? Inträdesbiljetten i Guds rike är att tro på Jesus och bekänna färg. Jesus vågade tro på oss så mycket att han gav sitt liv för oss. Att vi vågar lita på honom är inte något anmärkningsvärt. Det märkvärdiga är att han vågade tro att vi skulle förstå och ta emot hans kärlek och ge honom gensvar. Att vi törs släppa in honom i våra liv är inte det stora vågstycket. Det är att han törs släppa in oss i sin värld. Han skäms inte för att identifiera sig med oss. Har vi överhuvudtaget någon anledning att skämmas för att identifiera oss med honom?

Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad. Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning.
Romarbrevet kap. 10, vers 9 och 10

Visst kan man skämmas över hur kyrkliga och kristna representanter har förbrutit sig under århundradena. Det finns inget värre än ondska som begås i Guds namn. En sann Jesu efterföljare bör kritisera och ta avstånd från ondska i kristendomens namn, mer än någon annan ondska, eftersom den skadar Jesu namn och tilltron till vår Gud värre än något annat.

Varenda en som tror på Jesus förväntas kämpa för kärlek, rättvisa, godhet och tro, var vi än är. Varje troende är en Jesu ambassadör som i ord och gärning representerar honom. Vi är hans mun och hans händer på jorden. Det är den största lycka att leva sitt liv för något som överlever våra korta liv – att staka ut sin väg mot evigheten.

Hur fungerar en kyrka eller församling?

Vi är en demokratisk församling. vill du hjälpa till?

Vem leder församlingen?

En kyrka leds av en eller flera pastorer eller präster. Nivån av utbildning varierar mellan olika samfund och församlingar, men i utbildningen ingår vanligen kunskap om Bibelns ursprungsspråk, tid och miljö, kunskap i historia, psykologi och sociologi, såväl som i andra religioner och filosofier.

Pastorn eller pastorerna har ansvar för predikan, andakter och Bibelstudier. Tillsammans med församlingens musiker och frivilliga planeras gudstjänster och olika typer av samlingar. En pastor har också ansvar för själavård, alltså enskilda stödsamtal, med var och en som söker det, alltså inte bara medlemmar i församlingen. Pastorn eller prästen officierar också vid dop, barnvälsignelser (en offentlig förbön för de barn vars föräldrar inte praktiserar barndop), vigslar och begravningar.

Pastorn eller prästen är något av en arbetsledare och ett stöd för alla frivilligarbetare i församlingen och finns med i olika administrativa möten. Pastorer och andra anställs efter ett demokratiskt beslut av församlingen. Som ett stöd runt pastorn i vår församling finns ”äldste”. Det är en grupp människor som har fått förtroendet att tillsammans med pastorn ta huvudansvaret för gudstjänstlivet och den andliga omsorgen om församlingen.

Vem bestämmer i en kyrka?

I en församling eller kyrka är pastorn långt ifrån enväldig. Vi tror visserligen att Gud kallar människor att vara pastorer och Bibellärare och på så sätt leda församlingen, men enligt Bibelns eget ord är deras uppgift att hjälpa församlingens medlemmar till kunskap och mognad att själva kunna fatta avgöranden. Pastorer och teologiska experter utgör ena handen i arbetet. Den andra handen är det ideella ledarskapet av vanliga troende. I demokratiskt valda styrelser och olika kommittéer både fattar och verkställer de beslut i samråd med sin pastor. När riktigt viktiga och stora beslut skall fattas sker det genom omröstning i församlingsmöte eller årsmöte, där varje medlem kan göra sin röst hörd.

Ekonomi

Församlingens arbete finansieras genom frivilliga gåvor, dvs. kollekter, testamenten och donationer. En liten del kommer genom bidrag från samhället och olika samfund, men den stora merparten av medlen kommer genom medlemmarnas frivilliga bidrag. Pengarna går till löner, skatter, lokalkostnader, annonser, material till barn- och ungdomsarbete, missions- och nödhjälpsgåvor etc. Kostnaderna hålls nere genom att en stor del av arbetet sker genom oavlönade insatser på frivillig basis.

Vad är en gudstjänst?

Gudstjänst betyder att man samlas till bön, sång, predikan, Bibelläsning eller Bibelstudier. Olika kyrkor har litet olika gudstjänstkultur. Det kan skilja i musikstilar och vanor och traditioner. Inom den kristna tron finns stor frihet att klä sin tro i en mångfald av uttryck. Kyrkan ska formas av den tid och kultur den befinner sig i. I vår kyrka förekommer allt från medeltida sånger till rockmusik och afrikanska sånger. Predikan kan också ha olika former, alltifrån föreläsning och samtal till drama och olika estetiska uttryck.

Gudstjänsten behöver inte alltid ske i kyrkan. Det händer att den äger rum ute i naturen eller i smågrupper i hemmen. Kristna kyrkor håller också gudstjänster på vårdinrättningar och fångvårdsanstalter, i radio och teve och via Internet.

Vad betyder andakt?

Andakt betyder att man samlar sina tankar och försöker bli medveten om en större Närvaro. Andakt är att möta Gud en stund, i sin tanke och sin känsla, och i sina ord. Men läser Bibeln, en andaktsbok, en dikt, sjunger kanske något och ber skrivna eller spontana böner, tyst eller högt. Andakt är något man gärna kan ägna sig åt en liten stund varje dag hemma. Det är lättast om man har en speciell plats, tänder ett ljus eller går till en favoritplats i naturen.

Andakt kan man också uppleva tillsammans. Ibland samlas vi i kyrkan till fest eller aktiviteter som inte är någon gudstjänst. Då vill vi ändå ha en andakt för att samla oss kring det som är kärnan i vår tillvaro och vår gemenskap. En familj kan mycket gärna ha som vana att ha andakt en stund hemma, t.ex. på kvällen, vid en måltid eller vid de stora kristna högtiderna. Det finns många bra andaktsböcker man kan använda och läsa ur både ensam och tillsammans. Kontakta oss gärna för tips!

Vad är bön?

Bön är att söka kontakt med Gud. Man kan be på olika sätt, inom sig, i sina tankar eller med ord. Man kan använda egna ord eller skrivna böner. Även om man inte är säker på att man tror, kan man be och söka Gud. Gud väntar på att vi ska vända oss till honom med våra glädjeämnen och vår sorg. Han bryr sig och känner med oss i allt. Inget är för litet eller för stort för honom. Man behöver inte heller formulera sig på ett visst sätt eller ha uppnått ett visst mått av andlighet för att få be. Man kan tala enkelt och förtroligt med Gud.

…den som kommer till mig skall jag inte visa bort.
Jesus, Johannes evangelium kap. 6, vers 37, Nya testamentet i Bibeln

…och kasta alla era bekymmer på honom, för han sörjer för er.
Första Petrusbrevet kap. 5, vers 7, Nya testamentet i Bibeln

Varför predikan?

Predikan innebär dels att förklara det som är svårbegripligt i Bibeln, dels att utifrån Bibelns samlade budskap ge vägledning för vårt liv här och nu. Predikan är således en förbindande länk mellan Bibeln, som är tillkommen genom ett samarbete mellan Gud och människor för länge sedan, och oss som lever här och nu. Predikan är tänkt att väcka tro och att stärka den tro som redan finns. Den är till för både troende och icke troende. Bibelns män och kvinnor är andliga hjältar med glorian på sned. De växlar mellan storhet och tarvlighet, precis som vi. Därför kan människor i alla tider identifiera sig med dem.

Ofta framställs budskapet också i sång, musik eller dramaform. De olika inslagen i en gudstjänst brukar vävas samman till ett enhetligt tema. I vår kyrka följer vi antingen det föreslagna kyrkoårets texter eller beslutar själva om att belysa teman och frågor som vi tycker behöver aktualiseras.

Vad innebär dopet?

Det kristna dopet är en urgammal tradition, men sättet man döper på kan vara olika i olika kyrkor. En del kyrkor döper genom att man sänker ner hela människan i vatten, andra genom att man häller en liten mängd vatten över huvudet tre gånger. Vissa kyrkor döper barn ganska snart efter födseln, medan andra kyrkor enbart döper människor som är vuxna nog att besluta om sin egen tro. Det blir mer och mer vanligt att man inom en och samma kyrka låter individen själv avgöra. Därför förekommer i vår kyrka både barn- och vuxendop (som egentligen heter troendedop) , både dop genom nedsänkning och dop genom begjutelse (att man öser vatten över huvudet).

Även om formen och tiden för dopet är olika, och vi respekterar att kristna har olika övertygelse om dopsätt, är ändå innebörden en och den samma. Dopet är en bekännelse att man tror på Jesu död och uppståndelse och en proklamation att den döpte tillhör Guds rike. Vattnet är en symbol för en osynlig verklighet: att Gud förlåter och renar från synd och skuld och att Guds ande föder oss på nytt, dvs. ger oss ett nytt liv på insidan, i vår inre varelse.

Den som tror och blir döpt skall räddas…
Markus evangelium kap. 16, vers 16, Nya testamentet i Bibeln

Vad är konfirmation?

Ordet konfirmation betyder egentligen bekräftelse. Namnet har kommit av att konfirmationen har tänkts som en bekräftelse på det dop man var med om som nyfödd. Idag finns konfirmation även i kyrkor som vanligen inte döper små barn. Konfirmationen ses mer som ett tillfälle att lära känna vad den kristna tron innebär för att få möjlighet att själv ta ställning till om man vill vara troende eller inte.

Konfirmationsundervisningen sker idag på olika sätt, bland annat genom konfirmationsläger under sommarlovet, där man också förenar undervisningen med olika intressen, t.ex. segling eller ridning.

I Lekebergskyrkan kan man delta i konfirmationsundervisning, tidigast då man går i klass åtta. Vi kan också ge tips på möjligheter till konfirmationsläger. Då det behövs, ger vi tillfälle för konfirmation också för ungdomar med särskilda behov.

Vad innebär nattvarden?

Nattvarden är något som Jesus själv tog initiativ till. Under den judiska påskfesten, kvällen innan han dog, bad han lärjungarna att fortsätta traditionen med en förbundsmåltid, en måltid då man påminner sig om den djupa gemenskapen med Jesus och mellan dem som valt att följa honom. Nattvarden symboliserar att Jesus gav sitt liv för oss och att vi vill leva för varandra. Den är en plats, där Jesu stämt möte med oss. Därför kan man delta i nattvarden som ett uttryck för sökande, även om man inte är övertygad troende.

Vid nattvarden läser man i Nya testamentet om nattvardens betydelse och ger tillfälle till bön och förbön. Alla som deltar får en bit bröd och en mun vin. Nattvarden är konkret. Vin och bröd kan man se, känna, lukta och smaka. Nattvarden förenar den osynliga Gudsnärvaron med vårt konkreta och synliga liv. Den förenar himmel och jord.

I Lekebergskyrkan firas nattvard minst en gång per månad. Om man är sjuk eller finns på äldreboende och inte kan komma till kyrkan, kan man be pastorn att komma med nattvard.

Den natten då herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd och tackade Gud och sade: ”Detta är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig.” Likaså tog han bägaren efter måltiden och sade: ”Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Var gång ni dricker av den, gör det till minne av mig.” Första Korinthierbrevet kap. 11, vers 23-25, Nya testamentet i Bibeln

Varför vigsel?

Varför har man vigsel och bröllop för att markera att en ny familj bildas? Därför att Livet är värt att firas! Och kärleken mellan man och kvinna är en förutsättning för att nya människoliv ska växa fram. Kärleken är också värd att firas och ges skydd genom en stabil form – den kan ha det ganska trångt i vårt samhälle! Äktenskapet är ett Guds påbud för att skapa trygghet och stabilitet både för kärleken mellan man och kvinna och för nya människor som föds och växer upp. Familj, släkt, vänner och samhället i stort påverkas av och är med och tar ansvar för de barn som föds. Därför är det naturligt att offentligt annonsera att en ny familj bildas.

Samtidigt som fest och firande hör ihop med att två människor funnit varandra, stämmer det också till allvar att veta att man gett varandra löften inför Gud och människor. Man påminns om allvaret av att man fått ett så stort insteg i en annan människas liv och att man har skyldigheter att vara lojal mot den som vågar dela med sig av det värdefullaste den har, nämligen sitt liv och sin kärlek.

Vigseln i en kyrka är också ett sätt att bjuda in Gud i sitt äktenskap och sin familj. Genom att ta emot hans omsorg, kärlek och förlåtelse är det lättare att ge omsorg, kärlek och förlåtelse till den man lever med och stöts och blöts mot dag efter dag. Äktenskapet är både en gåva och ett arbete. I det arbetet kan man behöva hjälp av sådana som är särkilt utbildade för att hjälpa till i kriser, t.ex. en pastor eller präst.

Varför begravning?

Människan skiljer sig från andra varelser bl. a. genom att vi har högtidliga riter när vi tar avsked från dem som dött. De ritualerna visar att vi värderar varje enskild människa, att det betyder något för oss att de levt och gått bort. Samtidigt ger det oss tillfälle att bearbeta sorgen och förlusten. Planeringen för ett värdigt avskedstagande hjälper oss att konkretisera våra känslor. Musik, blommor, vänners närvaro hjälper oss att bära de tunga känslorna.

Att välja begravning i en kyrka är ett sätt att erkänna att livet är en gåva från Gud och att vi tror på att de som lämnat den här världen har en plats hos Gud, i hans värld. Det är också ett sätt att söka tröst i tron på en Gud som håller både levande och döda i sin hand och i tron på att få återse de som gått bort ifrån oss.