Människans ansvar

Vi tror att människan har ansvar för sitt liv och sina värderingar

Guds vilja att förlåta och föra människor tillbaks till sig är oändlig. Gud var villig att offra Jesus för att vi skulle bli förlåtna och slippa ta konsekvenserna av våra misstag, tillkortakommanden och synder. Men detta gör inte att människan slipper ansvar. Det ligger i vår frihet att vi är ansvariga. Vi kan inte skylla på någon annan för de val vi gör. Människan är en moralisk varelse. Gud som har skapat människan med intelligens och förmågor av alla slag är i sin fulla rätt att ha synpunkter på hur vi förvaltar dessa gåvor och hanterar vår frihet och våra möjligheter.

Det Gud har gett oss i uppgift är att vara hans avbilder, att likna honom. Det gamla ordet ”synd” betyder att missa målet. Att förfela sitt liv och leva ut själviskhet, girighet, hårdhet, hat, våld och destruktivitet är att missbruka rätten att vara människa. Det är att vanställa Gudsbilden och ljuga om Skaparen och ställa honom i en mycket dålig dager. Det är naturligtvis en kränkning av oss själva, men djupast sett en kränkning av Gud själv. Guds barmhärtighet är inte en smidig väg att kunna leva fel och bara be en förlåtelsebön då och då, så är allt över. Förlåtelsen ger kraft till nystart, att komma ur skuldträsket och kunna gå framåt som en fri varelse med självrespekt. Det är det som Bibeln kallar ”frälsning”.

Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han renar oss från all orättfärdighet.
Första Johannesbrevet kap. 1, vers 9, Nya testamentet i Bibeln

Guds förlåtelse och barmhärtighet väcker tacksamhet och kärlek. Den gör att man vill handskas försiktigt med livets gåva och glädja Gud och andra genom sitt liv. Genom att Jesus gett sitt fullkomliga och fantastiska liv för oss, har han visat vilket oerhört värde våra liv har. Det enda vettiga sättet att gensvara till det är att respektera honom och i gengäld använda sitt liv i kärlek till honom.

– Om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss.
Första Johannesbrevet kap. 4, vers 11 och 12, Nya testamentet i Bibeln